Rekryteringskostnader är ofta kostsamma, företag och organisationer lägger ner mycket pengar på att hitta den rätte. Jag tror att vi kan ta en del av pengarna och erbjuda riktigt bra off-boarding.
Livet är mycket av sökande, sökande efter lycka, efter nån att leva med, efter någonstans att bo, efter den perfekta kroppen eller efter drömjobbet. Vi letar efter jobbet där man kan utvecklas, där man känner sig uppskattad och där man blir sedd. Som företag letar man efter någon som ”get-the-shit-done”, som har bra idéer och som genomför utan större knot. I dagens urvalsprocesser där man som kandidat gör sitt yttersta för att visa upp sin allra bästa och smartaste sida och där man som företag berättar om sin framgångssaga. Man visar upp sina finaste sidor för varandra.
Men så vet vi ju att vardagen kommer, de dåliga sidorna som alltid finns börjar visa sig, skimret falnar. Förälskelsen går över. Motivationen är inte på topp. För det mesta så går det bra ändå, förhållandet mellan medarbetare och företag går in i nästa fas och efter ett tag så har en strävsam kärlek utvecklats där man är stolt över varandra.
Men ibland blir det ju inte så och chefen kontaktar HR – vad ska vi göra min medarbetare funkar inte hur kan jag bli av med hen??? Åtskilliga långdragna processer har jag varit igenom där medarbetare, fack och företag har kämpat på för att få fart på förälskelsen igen men det tänder inte till och man måste skiljas. På samma vis där vi gör tydliga on-boarding program så borde vi ha tänkt igenom vår off-boarding. En omotiverad medarbetare är dyr både i pengar och i lidande, tänk om företaget alltid bjöd på ett out-placement program när man tröttnat. En 30-60-90 dagars off boarding-plan, som ett erbjudande som alla vet är tillgängligt. Hur skulle det låta: ”På mitt företag bjuder de på karriär coachning i tre månade när man får lust att göra något annat.” Kanske en riktigt fin personalförmån…?